Syfodral så bra att ha!

I min ägo har jag ett gammalt syfodral som jag köpte för några år sedan på en samlarmässa. När jag fick syn på det steg min puls och kinderna blev röda. Jag närmade mig det lugnt och försiktigt för att inte visa mig för intresserad. Jag synade det i sömmarna och frågade lite om det. Antikhandlaren sa att de hade köpt det tillsammans med en del samiska saker. Någon närmare proveniens än så fick jag inte.

I Nordiska museets samlingar finns ett liknande fodral. Det är registrerat som sypung och kommer från Vilhelmina i Lappland.

Det är sytt av olika sorters ylletyger i brunt och svart och är kantat med mönstrade bomullstyger.

T

Innan jag gjorde detta fantastiska fynd hade jag sytt mig ett eget i i stort sett samma modell. Flera av mina vänner har liknande syetuier och de är verkligen jättefiffiga. De kallas av vissa marsma, ett samiskt ord.

Det här etuiet har en blandning av tyger från jordens olika hörn. Det randiga är en bit "bredda", framvåden från en Rättvikskjol. Det blommiga har jag köpt i Kina. Så är det lite jeanstyg också. Och så ylletyger.

Den senaste veckan har jag legat sjuk med feber och hosta. När febern väl gick ner och bara hostan var kvar så fick jag lite inspiration och ork att sy mig två nya syfodral. Mitt första som jag sydde 2004 har blivit slitet av all användning.

Först sydde jag ett lika stort som mitt första, cirka 10 x 17 cm. Istället för en läderrem att stänga med bestämde jag mig för knapp och knapphål. Jag bestämde också att jag inte behöver en så stor och lång "flik" med plats för nålar. I det här fodralet får det plats med ett litet broderi förutom nålar, tråd och garn och sax.

När jag hade sytt det här kom jag på att det kunde vara bra att ha ett lite mindre också, ett där det bara får plats med sax, vax och nål och tråd. Detta är ungefär 8 x 10 cm utan flik.

Så nu har jag en trevlig liten samling av syfodral som jag kan använda vid olika tillfällen beroende hur mycket jag ska ha med mig. Det gamla fodralet får bara följa med mig när jag har kurser annars får det stanna hemma.

En ny bok och mera lapp vid lapp

Så har jag den i min hand Åsa Wettres nya bok om lapptäcken, "Spår av liv". Den är lika vacker som den första boken om gamla svenska lapptäcken. Den luktar gott och är fylld av bilder på fantastiska lapptäcken och berättelser om olika människoöden. Läs den!

När jag skulle fotografera den så la jag den på mitt enda stora lapptäcke. Sån tur att jag slog till och köpte det på Stadsmissionen för några år sen. Jag gick och höll i det ett tag och tänkte nästan låta bli och köpa det, så tokigt det hade varit. Mitt täcke är inte så jättegammalt. Av tygerna att döma så skulle jag tro att det är från 1930- eller 1940- talet.

Här kommer några bilder på mitt täcke.

Så äger jag ett lapptäcke till, ett litet docktäcke. Kanske är det sytt av ett stort täcke. Jag tänker att det kan vara så eftersom mönstret är lite ojämnt och inte alls centrerat. I de beige trianglarna är det stjärnmönster som framträder lite olika. Uppe till vänster på bilden nedan syns en del av en stjärna i vitbottnat tyg med prickar på.

Så till sist min nysydda slöjdpåse som jag gjorde i somras. Den hör på nåt sätt ihop med gamla tider tycker jag.

Jag tycker om att sätta ihop olika tyger och sen dekorera med ett band, ett broderi eller kanske några knappar. Den här innehåller gamla tyger och bolstervar, nya tyger, en bit av en jeanskjol, kläde i olika färger, ett band med siffror och ett märkband med mitt namn på. 

Glimtar från Kina

För ungefär ett år sen var jag på en fantastisk resa i Kina. Vi började i Shanghai, fortsatte till Jiangxiprovinsen och städerna Nanchang och Guangchang. Därefter var vi i Peking ett tag för att till slut tillbringa ca en vecka i Guangxiprovinsen i städerna Guilin, Yangshuo och Nanning. Totalt var vi i Kina i två veckor. 

Denna resa var något av det mest fantastiska jag gjort i mitt liv. På kvällarna var jag helt slut av alla intryck. Det var massor av folk, fantastiska vyer, höga hus, vackra saker, god mat mm mm.

Vi tog en massa foton som ännu inte är sorterade. Minneskorten är inlåsta i bankfacket. Alla bilder är sparade på datorn och på en extern hårddisk också. Jag har bara inte riktigt orkat ta tag i de ca 6000 bilderna.

Några foton finns iallafall lätt tillgängliga i min telefon. Tur det!

Här kommer ett litet smakprov.

  

    Shanghai by night.

    Marknad i Guangchang.

    En kärra med bambuskott.

   Täcke på vädring.

    Och så till sist en stilig skurmopp.

Gamla lapptäcken

Gamla lapptäcken rymmer mycket historia. Det är trevligt att fundera på vad de har varit med om tycker jag.

Varifrån kommer lapparna? Från vilka kläder?

Vem sydde lapptäckena? Vilka liv levde de?

När jag ramlar på något lapptäcke eller bitar av ett brukar jag köpa om jag har möjlighet. Därför har jag några som har fått ett nytt hem hos mig. Jag tar fram dem ibland, klappar lite på dem, lägger dem i en fin hög nånstans ett tag. 

Här kommer foton på bitar från gamla lapptäcken som jag köpt på Etsy, sajten där folk från hela världen säljer material och egentillverkade saker. Där kan man köpa tyg, knappar, pärlor, smyckesdelar, väskor, kläder mm mm. 

Det var roligt att få tag i dessa bitar från lapptäcken, som jag köpte av en kvinna i USA. Eftersom täckena är isärsprättade så kan jag kika på baksidorna. Det är alltid roligt att se hur saker är gjorda. Dessa är handsydda med förstygn. 

Precis så syr jag det mesta som jag gör. Jag gillar helt enkelt förstygn bäst. Det blir så bra flyt i sömnaden. 

En av mina favoritböcker är "Gamla svenska lapptäcken" av Åsa Wettre och Lena Nessle. Den är fylld av fina foton och berättelser om människorna bakom lapptäckena.

Lagningar

Bland de kläder jag äger har jag vissa som är mina verkliga favoriter. Dem har jag använt och använt dag ut och dag in. 

För att ha dem kvar ett bra tag till och kunna använda dem så länge som möjligt så lagar jag dem. Ibland lagar jag lagningarna också. Konststoppning, dvs när man gör osynliga lagningar är inte min grej. Istället gör jag lagningar som syns och passar på att dekorera dem lite extra. Jag tycker om när det syns att det är väl använt.

Om jag någon gång skulle spilla och sedan inte får bort fläcken tar jag också tillfället i akt att sätta dit ett litet broderi. För att det ska planerat ut går det bra att sy dit några fler små blommor eller vad det nu blir för dekor.

    

    En älskad ylletröja.

    Ett par gamla jeans med lapp på lapp och stygn vid stygn.

 

    Till sist en bomullskofta med lagningar och dekorationer på fläckar.

Yllebroderi

Vi har nu tillbringat en vecka i stan. Omställningen är ganska stor, mycket folk, en massa ljud och framför allt en helt annan fart. Det går hyfsat att klara av allt detta men jag har varit väldigt trött på kvällarna. Nu börjar jag komma ikapp mig själv och kan fokusera på annat än att sova på ledig tid. 

Jag har plockat fram några yllebroderier som jag gjorde i somras  och så har jag börjat med några nya.

Eftersom jag gillar att jobba med lappar som jag sen syr ihop till något större så är det bara en mönsterfigur på varje bit. Så småningom kan det bli kuddar eller fodral av dessa bitar, just nu vet jag inte. Jag gillar att jobba så och har sällan hela planen klar i förväg utan fyller på vartefter. 

Nu när jag fotograferade såg jag att de flesta är sydda på röd botten. Det beror på att jag tycker att det blir fint och att jag hade tillgång till en fantastisk röd vadmal i somras. Som tur är har jag lite av vadmalen kvar så det blir nog fler broderier på röd botten.

Broderierna är som synes inte proppfulla av stygn. Kanhända fyller jag på dem senare.