tisdag 31 december 2013

Julklappar, fådda och givna

Jag har tidigare skrivit om julklappstillverkningen. Nu när julen har passerat och klapparna har hamnat hos sina nya ägare kan jag ju visa resultatet.

Min mamma fick en kudde.




Äldsta dottern fick en sjal i grått alpackagarn.




Hon fick grå långa muddar också.




Yngsta dottern fick en mössa.





Jag fick en hel del trevliga saker. Lyckliga mig!

En kudde fick jag av äldsta dottern. Hon har gjort den i slöjden. Den är gjord av ett gammalt broderi köpt på loppis och av bitar av gamla plagg i jeanstyg. Allt kom från vårt lager hemma. 




En hemmagjord massagetrisslott fick jag av yngsta dottern. Där skrapade jag fram 5 st 5 minuters massagestunder. Härligt!




Av tomten fick jag en bok som jag kommer att njuta av mycket och länge. 
Den behandlar den textila traditionen på ön Muhu i Estland. 1993 var vi med folkdanslaget på en resa till grannön Ösel. Det estniska danslaget vi träffade där hade dräkter från Muhu så jag har sett en del av detta vackra förut. Boken är verkligen ett praktverk både vad gäller innehåll och layout tycker jag. I den finns massor av foton av gamla plagg och mönsterdiagram. Många fina foton på människorna som bar dessa plagg finns också. Boken är en verklig pärla!





Jag fick även två stickböcker som jag kommer att ha mycket glädje och nytta av. De innehåller många bra beskrivningar och en massa vackra foton. 



Sammanfattningsvis en riktigt härlig samling av julklappar.








Två lappar till Textilmuseet i Borås

Textilmuseet i Borås har efterlyst lappar i olika textila tekniker. Dessa lappar ska på något sätt användas vid inredandet av de nya lokalerna som museet håller på och flyttar till. 

Jag har vetat om detta ett bra tag men inte riktigt kommit till skott förrän i sista minuten, som vanligt. Eftersom jag har en samling av gjorda lappar som inte har blivit monterade hade jag en del att välja bland. Jag valde en som jag gjorde i somras. Ett härligt rött ylletyg som jag broderat blommor med norskt ullbrodergarn.

Så här ser den ut. Jag ber verkligen om ursäkt för den dåliga bilden, jag vet inte vad som hände.



Den andra lappen har jag sytt på under hösten. Bomullstyget i mitten har jag köpt av en tjej i Japan som har en shop på Etsy. Jag gillar mönstret med gingkoblad. Gingko är ett tärd som finns i bland annat Kina och även på Hornsgatan i Stockholm. För att det är så roligt så har jag sytt med förstygn i bladens konturer. Ett jättebra sätt att förstärka tygets mönster. 

De andra blommiga tygerna kommer från Kina. Det här är ett av mina absoluta favorittyger. Jag brukar kalla det för kinakattun. Tyget finns i en massa olika bottenfärger, röd, grön, turkos, blå, rosa, cerise, ljusblå, svart, lila, orange och vinröd är de jag har sett. Trycken liknar varandra med stora blommor och fåglar i starka fäger. När vi var i Kina för ett år sen fick vi leta ett tag innan vi fick tag på sånt här tyg, men till slut fanns det, tack och lov. En av våra guider sa att det nog inte fanns för det var "ancient", gammalt alltså. Detta tyg användes mycket av bondebefolkningen och jag antar att som med så mycket så vill man ha annat när man får det bättre ställt ekonomiskt.

Så här ser den lappen ut.





Det ska bli spännande att se var dessa lappar kommer att hamna.


måndag 9 december 2013

Märkböcker!

Jag håller nu som bäst på med julklappstillverkningen, men eftersom det är hemligt vad jag gör så visar jag inget av det förrän efter jul. Kanske läser julklappsmottagarna det här.

Istället vill jag visa en av mina källor till njutning och inspiration.
Märkböcker! 
Böckerna finns i olika storlekar. Som tur är har jag en egen liten samling av sådana. På loppisar och secondhandbutiker kan man ibland hitta små pärlor.
Dessa fungerar som inspiration till både broderier och stickningar. Dessutom är det härligt att bläddra i dem och bara njuta av bilderna.

Håll till godo! Först kommer en bild på framsidan av boken, sen kommer några glimtar ur den.

















Hoppas att ni alla hade en trevlig andra advent!
















lördag 30 november 2013

Gott och blandat och någon julklapp

Igår bestämde jag mig för att sätta igång på riktigt med julklappstillverkningen. Hittills har jag bara haft lite lösa planer, nu måste detta struktureras upp. Det är inte så många dagar kvar.

Tittade i tygskåpen i vardagsrummet för att få inspiration. Där bor också alla tigrarna från Kina och en del andra godbitar såsom dockor, barnmössor och några små tygdjur.




Tog en titt på min anslagstavla för att se om det ger nåt. Denna är nog en av de bästa inredningsdetalerna i vårt hem, iallafall enligt mig. Den är klädd med gamla handdukar och dukar och sitter invid mitt arbetsbord i vardagsrummet. Där sätter jag upp fina bilder, pågående broderier, härliga tygbitar och annat viktigt. 




Invid soffan finns ett annat inspirationsställe, den trevliga knopplisten med 13! knoppar att hänga saker på. En dröm för en samlare som vill se alla sina små påsar, fina nyckelringar, hängen med tofsar, halsband och annat smått och gott. 







Efter att ha tittat på allt detta tycker man att det borde kunnat komma igång, skapandet. På sätt och vis gjorde det väl det. Jag fortsatte på en kudde som jag påbörjade tidigare i höst. Under tiden funderade jag på vad mer som ska tillverkas före jul.

Så här ser kudden ut nu: Den ska bli 40 x 40 cm tror jag.



Avslutar detta inlägg med en glimt från min skål med tyg, garn och lite påbörjat. 

Trevlig första advent på er!













måndag 4 november 2013

Sashiko i Härnösand

En helg i höstas besökte äldsta dottern och jag Härnösand. Där pågår nämligen något fantastiskt: 
En sashiko- utställning! 

Det är fortfarande några dagar kvar av utställningen. Åk dit ni som har möjlighet!


Sashiko är ett broderisätt från Japan. Stygnen man använder är förstygn. Det som också kallas tråckelstygn. Jag föredrar att bruka ordet förstygn, eller upp- och nerstygn. Tycker att tråckelstygn ofta sägs lite nedlåtande. Detta enkla stygn kan kombineras på olika sätt som ni ser i på fotona. Det här sättet att brodera är helt underbart meditativt och rogivande. Jag gillar det verkligen. Det blir ett lugnt och trevligt flyt i och med att man inte funderar en massa på vilka stygn man ska använda.

Nedan följer några bilder från denna härliga utställning. 

Utställningen är en blandning av gamla textilier och nysydda. De nya är gjorda av Hisako Hagiwara, en fascinerande kvinna från Tokyo. Hon var i Sverige tillsammans med sin man i samband med invigningen av utställningen. 







Dottern och jag var anmälda till en workshop med namnet "Sy en väska". Inspiratör och lärare var Hisako Hagiwara från Tokyo. Hon pratar bara japanska och kursen tolkades till svenska. 

Väskorna på bilderna nedan har Hisako- san sytt. Meningen var att vi skulle göra liknande på kursen. 

På den undre väskan är det knutar på rad. Dessa görs inte som franska knutar. Utan man gör helt enkelt det antal halvslag, "vanlig" knut, som behövs för att få rätt storlek på knuten. Knutarna pressar man ner med fingret mot tyget innan man drar åt dem. När man är klar sticker man ner nålen på avigsidan. Och så upp vid nästa ställe där det ska vara ännu en knut.




Vi fick alla en lika stor tygbit. Det var ett ganska glesvävt bomullstyg, härligt att sy i. Garnet vi sydde med var ett ganska löstvinnat bomullsgarn. Både tyg och garn hade Hisako- san växtfärgat.
Hur vi sen valde att mönstra vårt tyg var individuellt. 

Min väskbit ser numera ut som på fotot nedan. Kanske blir det en väska så småningom, vem vet.


Läs i nummer 5  2013 av Hemslöjd för att läsa om sashiko och om paret Hagiwara från Japan.



måndag 23 september 2013

Syfodral så bra att ha!

I min ägo har jag ett gammalt syfodral som jag köpte för några år sedan på en samlarmässa. När jag fick syn på det steg min puls och kinderna blev röda. Jag närmade mig det lugnt och försiktigt för att inte visa mig för intresserad. Jag synade det i sömmarna och frågade lite om det. Antikhandlaren sa att de hade köpt det tillsammans med en del samiska saker. Någon närmare proveniens än så fick jag inte.
I Nordiska museets samlingar finns ett liknande fodral. Det är registrerat som sypung och kommer från Vilhelmina i Lappland.
Det är sytt av olika sorters ylletyger i brunt och svart och är kantat med mönstrade bomullstyger.



T


Innan jag gjorde detta fantastiska fynd hade jag sytt mig ett eget i i stort sett samma modell. Flera av mina vänner har liknande syetuier och de är verkligen jättefiffiga. De kallas av vissa marsma, ett samiskt ord.
Det här etuiet har en blandning av tyger från jordens olika hörn. Det randiga är en bit "bredda", framvåden från en Rättvikskjol. Det blommiga har jag köpt i Kina. Så är det lite jeanstyg också. Och så ylletyger.







Den senaste veckan har jag legat sjuk med feber och hosta. När febern väl gick ner och bara hostan var kvar så fick jag lite inspiration och ork att sy mig två nya syfodral. Mitt första som jag sydde 2004 har blivit slitet av all användning.

Först sydde jag ett lika stort som mitt första, cirka 10 x 17 cm. Istället för en läderrem att stänga med bestämde jag mig för knapp och knapphål. Jag bestämde också att jag inte behöver en så stor och lång "flik" med plats för nålar. I det här fodralet får det plats med ett litet broderi förutom nålar, tråd och garn och sax.







När jag hade sytt det här kom jag på att det kunde vara bra att ha ett lite mindre också, ett där det bara får plats med sax, vax och nål och tråd. Detta är ungefär 8 x 10 cm utan flik.






Så nu har jag en trevlig liten samling av syfodral som jag kan använda vid olika tillfällen beroende hur mycket jag ska ha med mig. Det gamla fodralet får bara följa med mig när jag har kurser annars får det stanna hemma.